Värkhelvete...

Jag skulle vilja spränga bort mina tänder just nu.
Den känslan skulle nog vara tusen gånger skönare än den jag har nu.
Det finns nog inte ens ett enda ord som beskriver hur mycket jag hatar tandvärk...
Jag vågar t.o.m. säga att mensvärk förmodligen är som en bris av frisk havsluft som sköljer över en i jämförelse och alla som vågar säga emot kan väl vara vänliga att bilda kö utanför dörren...
Ni har åtminstonde piller som hjälper.
Är det nån som försökt dämpa tandvärk med värktabletter?
Stört omöjligt, om inte värktabletten heter morfin och den når kroppen via en slang i armvecket.

Jag har även den där vanliga skräcken för tandläkare.
Eller skräck är nog fel ord.
Mer att jag skjuter upp det och att jag inte vill gå dit och tänker att det ska lösa sig av sig själv.
Att man ska vakna en morgon och allt är frid och fröjd och jag har mirakulöst nog fått ett hollywood-leende under natten.
Samma som att gå till doktorn.
Jag vet inte vad det är men jag tycker verkligen att det är obehagligt att ringa och beställa tid och gå dit och få en dom.
Kanske för att jag tror att den ska vara värre än den egentligen är.
Jag vet, det ÄR skitfånigt.
Men detta är den bistra sanningen.
Vilken tur att kroppen har vett nog att säga ifrån och få dig att släpa dig dit tillslut.
Vilken otur att det ska vara så jäkla obehagligt...

Visa dig, din best som skapar denna smärta, och jag ska personligen sätta en kula i pannan på dig.