Jobba, sova, äta, dö.

Det är klart.
Jag ska ju inte gå helt existentiell på er nu.

Jag älskar att garga i soffan, don't get me wrong, men nu behöver jag lite äventyr.

Om bara den där lönen kunde komma nångång så jag kan sätta igång att boka upp mitt liv igen.

Finalen på Mello i Globen
Way out west
Riksgränsen
och lite sånt.

Men först, lite AW och lite Pite Havsbad.

Som Falcon Crest, fast roligt.

Sedan några år tillbaka pågår det en maktkamp just vid den här tiden på året.
Jag och min vän försöker knäcka varandra i musikkunskap.
Vi pratar förstås inte om frågesport utan om vad som funkar och går hem i stugorna.
Jag är analyserande och influeras lätt och suger åt mig information som en tvättsvamp och baserar sen mina beslut på en blandning av fakta och magkänsla.
Hon, inbillar jag mig, går på ren vinnarskalle.

Jag kan inte påstå att jag vet exakt hur ställningen är just nu och hur många gånger vi vunnit hela bataljen var, men när vi är mitt uppe i det så är det väldigt, väldigt mycket fokus och det är mer kampen som är drivande.

Vi har, som en slags täckmantel, även involverat fler människor i detta, men det pågår en intensiv tävling i tävlingen.

Det är ju förstås helt förödande för mitt sociala liv eftersom jag helt begraver mig i blogginlägg, odds och små klipp och a n a l y s e r a r in i minsta detalj.
Så om ni undrar vart jag håller hus så hänger jag HÄR och HÄR just nu.

Vi ses när det är över.

Onsdagsgodis?

Hittade en liten gobit i cyberrymden.
Vassego.

Hey, I'm bloody awsome!

Det känns som att jag skriver en avhandling om mig själv.

Jag kan inte påstå att jag är nån slags expert på att framställa mig själv som en gudagåva, men vissa gånger kommer man inte undan.

Fy farao för ansökningar...

Helg. Njut.

Herrgud så bortskämt det här kommer att låta, men efter sjudagars sträckjobbande så är jag irriterad och vill bara sova.
I den ordningen.
Möjligen lite vin på det också (check!)

Har ätit svennebananmiddag och tittat på underhållning i form av katter som leker med sugrör.
Det gjorde mig en aning gladare.

Så här nio minuter in på lördagen så känner jag redan att jag har panik för att helgen är på TOK för kort.
Vad gör jag?
Sätter mig och läser bloggar.
Kastar bort lite mer tid.
Det känns bra.
Jag kunde ha demonstrerat eller vigt mitt liv åt att hjälpa svältande barn i Afrika, men jag läser bloggar.

Ni ska få några underbara tips att slösa bort eran lördagsförmiddag med:

fredrik.cafe.se
Matglad enbarnspappa som försöker låtsas att han har ett jobb

blogg.aftonbladet.se/zandra
Livskrisande krönikör på en av två dagliga skvallerblaskor

ketchupmamman.se
Kryptisk sponsrad lekmamma

Själv ska jag lösa melodikrysset om en sisådär tio timmar.
Det tror jag kommer ge mening åt mitt liv.

Som ett veckobrev ungefär.

Åh, herregud vilken tråkig människa man är.
Fast å andra sidan kanske man gör sina fyra bloggintresserade en tjänst som slipper läsa om vad man åt till middag och i vilken ställning man låg i soffan när man tittade på den där filmen.

I övrigt så är det avsaknad av allt just nu.
Helgen var nykter, backarna gapar tomma och December-Januari lämnade ett brännade hål i plånboken efter sig så man har ju inte riktigt råd att göra allt det där man vill.
Men det kommer ju fler löner...

En insikt jag fått lära mig är att mina gamla betyg förvaras på stadsarkivet.
STADSARKIVET!
Fatta hur gammal man är då.
Min gamla gymnasieskola finns inte ens KVAR i den formen som jag lämnade den.
Hoppas dom hittar mina bedrifter någonstans bland spindelväv och lagerhyllor.
Ser ett stadsarkiv ens ut så?
Jag inbillar mig det.

En ljuspunkt är att Mello startar på lördag så nu är det dags att begrava sig i expertutlåtanden och förhandstippningar.
Varje år så tippar vi på vinnare.
Varje år kommer jag irriterande nära, men snubblar på mållinjen.
I år ska jag spika rubbet.
Så är det bara.

Nu ska jag googla snowboardbrallor.
Igen.
Sen ska jag laga fattigmansmiddag.
Igen.
Efter det ska jag drömma om vårvinter och långa dagar i fjällen.
Så är det bara.
Så som det SKA vara.