Nu är det kört igen.
Ha-begäret har slagit till.
Visan är ständigt densamma.
Efter att ha längtat och längtat så går äntligen bindningstiden på mitt telefonabonnemang ut.
Jag har redan suttit och kollat nya telefoner på nätet och jämfört och räknat minutrarna tils jag kan gå och casha in en ny mot att jag säljer en del av min själ i dryga två år.
Jag slår till och leker med min nya bäbis i en vecka i streck.
Sakta, sakta förlorar den sitt nyhetsvärde och tillslut är den bara just en telefon med värdelösa funktioner.
Ungefär ett år senare börjar det rycka i fingrarna igen och jag börjar spana mot telefoner på nätet igen.
Så jag antar att det gått ett år nu.
Dagens I-landsproblem är dock att jag har ett svagt minne att jag denna gång band upp mig på 18 månader och jag har problem att hitta information om hur länge det är kvar...
Det är nog en medveten strategi från Telia att inte slänga med någon sån information på sina fakturor eller ens inloggningsuppgifterna till deras funktion "Mina sidor" på nätet.
Jag vet hur det slutar.
Snart förlorar jag både tålamod och medvetande och börjar leta mitt nästa offer på nätauktioner och prisjämföringssidor.
Denna gång är problemet både extra delikat och faktiskt befogat.
Befogat för att jag länge har haft problem med min täckning och måste stå vänd mot Mecka i 13.76 minuter för att få en svag signal om jag råkar befinna mig under tak och Telia vägrar hjälpa mig.
Extra delikat eftersom jag böjat sukta efter mobiltelefonernas mobiltelefon - Iphone - och bara kan köpa den via Telia om jag vill vara säker på att få en hederlig ohackad.
Snart kommer kallsvettningarna och frossan och sen ångar jag iväg till butiken och står och dreglar och funderar starkt på att binda upp ett till abonnemang bara för att jag är otålig.
Well, inorrn är jag befriad från arbete och ni vet var ni hittar mig framåt eftermiddagen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar