Vaknade.
Drack kaffe.
Lyssnade på MTV Breakfast club i bakrunden.
Insåg efter ett tag att jag satt och diggade med.
Började jag bli gammal nu?
Nu, när jag bevisligen inte behöver Alternative Nation längre, är jag en stofil då?
Har jag accepterat den gyllene medelvägen?
Eller är det helt enkelt så att den mest intressanta och utvecklande musiken kommer från dagens relativt ointressanta R'N'B-"artister/produkter", med ett gäng extremt kreativa producenter bakom sig?
Då vill inte jag vara med längre.
Då vill jag snarare visa er vad min en-mans-show kan göra med rätt utrustning.
Hästpojkens senaste t.ex.
Den är ok, men inget nyskapande.
Den har redan blivit hyllad och det skrivs spaltmeter om deras "dansbands-väg".
Vad är nyskapande och intressant med det?
Är det inte små sköna band som ska vara "underground" och behålla sitt artisteri?
Det mesta av detta tilltalar mig inte längre.
Jag vill att dom utmanar sig själva.
Gör nåt oväntat.
Black Eyed Peas senaste t.ex.
Ingen banbrytande direkt, men klart oväntat för att komma från dom.
Detta är ingen frågeställning utan mer ett ventilerande.
Jag är trött på produkter och trött på indieband.
Jag är trött på överträffanden och jag är trött på "årtiondets bästa platta"
Skapa nu för fan istället.
Utveckla.
Hur jag menar?
Jag menar såhär:
för att även det visuella kan samspela och skapa något väldigt bra.
och såhär:
för att man inte behöver en skrikig refräng och för att utmana lite
och såhär:
och såhär:
och såhär:
och såhär:
fast det är klart...
Detta är ju MIN sanning.
Ingen annans.
Så jag accepterar avikande åsikter.
(och för att kasta lite sten i glashus)
Den här fastnade på hjärnan när jag satt där men min kaffekopp.
Inget fantastiskt nyskapande, men tillräckligt intressant för att jag skulle rycka till.
Den är söt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar