Min senaste kris: "Post-dramat" är nu undanröjt och jag hoppas bara att det fungerar som det ska och ingen sjabblar till det någonstans på vägen och mina räkningar hamnar i en sopkorg någonstans och jag hamnar i finkan, eller liknande.
Kanske jag borde tatuera in en tvångströja på mig själv för att symbolisera min mentala sjukdom?
Nu på mässan vore ju ett bra tillfälle?
Jag längtar till den nya lyan men jag längtar inte till nästa sammanbrott.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar