Började skriva ett utkast här.
Kände helt plötsligt igen mig, så där som man kan göra.
Det var inte obefogat.
Det var för att jag hade skrivit det förut.
Hur mycket 80-åring får man bli innan man verkligen är där på riktigt?
Däi-scha-vy som dom kallar det dom som vet.
Jag kallar det Alzeimers.
Sen har jag hört att när sånt där uppstår i vanliga livet, att man känner igen situationen, så har man egentligen inte upplevt det innan utan drömt det.
Vilket i sin tur innebär att vi kan skåda inni framtiden?
Jag vill gärna se researchet på det arbetet, tack.
Skulle göra vilja se reseavdraget och representationen också.
"Kristiania t.o.r, lunch på Hashish Café, Back Alley Corp."
Förmodligen är det ingen raketforskare som klurat fram det.
Förmodligen är avhandlingen en artikel i Ding-ding värld...
Ni hittar mig HÄR om ni tycker att det inte riktigt duggar tätt av inlägg...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar