Klappat och klart, eller?

Herrejävlar.
Ett sånt sockerfall som jag hade nyss var det länge sedan jag upplevde.
Hade planerat en lagad middag hemma, men Tasty råkade komma ivägen... igen...

Nåväl, har varit ute och rest.
Det hade ju en anledning den här gången istället för den sedvanliga shoppa-öla-slappa-turen.
Placebo spelade på Annexet.
Sjukt bra.
Sjukt, sjukt bra.
Fick en recension länkad till mig på Fejsbokk, där dom helt klart hade noll koll.
Orkar inte ens börja nysta i hur många faktafel dom hade...
Förflyttade mig ca 15 år tillbaka i tiden när jag stod där och fick tom en liten tår i ögat under "Follow the cops back home" bara för at jag var där och det var fint och underbart och ett riktigt bra konsertminne.
Slog till på en huvtröja också, så nu kan jag nog räknas till ett hardcorefan... eller emofjortis kanske...
Var ut på Debaser dagen efter.
Fick höra rykten om att Stefan (Placebo) skulle vara där.
Det var han inte.
Det var däremot Steve.
Fick skaka tass.
Glömde all engelska jag någonsin lärt mig och haspade ur mig "Värry värry godd"...
???
Skulle jag kunna så skulle jag nog gärna göra om det ögonblicket och säga nåt coolt och kanske berömma så att han förstod.
Men nu går ju inte det, så jag får leva på det lilla jag fick istället.
Uppdaterade genast min Facebook-status i pure fjotis-style med att jag nu kunde avlida på fläcken eftersom jag nu fått träffa 1/3 av Placebo.

Kontentan är ändå att jag uppskattar min hemstad mer och mer.
Det är så lugnt och skönt här i jämförelse med myrstacken Sthlm.
Hade på riktigt hemlängtan på söndagen...

Nästa gång blir det Kent...