Om att bli vuxen...

Det vuxna livet kan te sig i olika former.
I mitt fall rör det sig om att inte kunna packa en väska, som jag beskrivit så många gånger förut.
18 par jeans och lika många tröjor vill gärna slinka med, men får inte plats.
Jag brukar få ångest bara jag tänker på att stå där i en främmande stad och tänka på dom där jeansen som jag borde tagit med mig.
Fånigt i sin enkelhet, egentligen.
Men nu verkar det som att jag inte behöver oroa mig.
Eller så har jag blivit just vuxen på riktigt?
Slängde ihop kläderna på en pisskvart och stod faktiskt och ratade saker med devisen att jag inte kommer att behöva det.
Max två par jeans.
Den, den och den t-shirten räcker bra.
Lite kallingar och sockar and I'm good to go.
ag får väl köpa nytt om jag saknar nåt...
Bara det faktum att jag reser i täckbrallor och ev huvtröja talar ju för sig själv.
För jag orkar inte vara obekväm eller frysa mera.
Dessutom är jag förälskad i mina täckisar, plus i att vara obrydd.
Den stora frågan är numera - dator, eller inte?