Tar itu med onskan...

->->->HÅL I HUVUDET<-<-<-

Suck...
Stor djup suck...
Jag vet inte ens vart jag ska börja.
1. Klicka först på länken ovan.
2. Bearbeta sen det du just läst.
3. Försiktigt så du inte bränner en säkring.
4. Reagera sen.
5. Upprepa punkt 4 tills du ligger för döden.

Jag postade denna länk på FB för nån dag sen och väntade mig en folkstorm.
Resultatet blev några få onda rop från oväntade håll (tack till er) och ett halvt försvarstal från en annan.
Jag började bli besviken.
Besviken för att ingen brydde sig (men ja, jag vet att inte alla kanske såg det, men nu är det inte det själva grejen handlar om)
Hade det gällt något annat då?
Som att idioten vart vit och stått och ropat skällsord om mörkhyade, eller om han gång på gång sagt samma sak om någon annan minoritet i samhället då hade det tagit hus i helvete.
Men nu gäller det ju inte det.
Nu gäller det HBT-personer och deras rättigheter och då verkar det som vanligt inte vara lika viktigt.
De flesta tar det med en klackspark.
Det är iaf min livslånga erfarenhet och det är inte ok.

Jag ska inte gå in alltför djupt på vad jag tycker och har upplevt och hur man kan och inte kan leva, men jag börjar på riktigt lacka ur nu.
Det ska kämpas hit och kämpas dit.
Det ska skrivas under protestlistor och vandras i demonstrationståg.
Det ska tyckas si och det ska tyckas så.
Men lite bögskämt är ju alltid ok att dra.
Det är ju även mindre viktigt att delta i queersammanhang "för det gäller ju inte mig"
Eller, gud förbjude, visa sitt stöd och aktivt kämpa för HBT-rättigheter för nån kan ju tro att du är "sån"
Men i det här "dunka-rygg"-samhället så gäller väl den regeln i allra högsta grad?
I'll scratch your back, if you scratch mine.
Eller, varför ska jag hjälpa dig och dina hjärtefrågor om inte du bryr dig i mina?
För jag vet ju att våra grundvärderingar är ungefär detsamma...

Ja, jag vet att vi har kommit en bit på väg, men vi har en helvetes bit kvar att vandra.
Det är t.ex. fortfarande förbjudet med homosexualitet i vissa länder.
FÖRBJUDET?!?
Det är på grund av såna här människor, som artikeln ovan handlar om, som jag inte kan visa min kärlek öppet på allmän plats, eftersom jag inte vet vem som står bakom nästa hörn.
Kanske är det killen som sympatiserar med Beenie Man?
Kanska är det även en som inte bryr sig, men vågar jag chansa?

Jag bär inte mina känslor på utsidan, precis som du.
Varje dag är en ny "komma-ut"-dag.
En vacker dag kanske man kommer ut till fel människa?
För om det inte protesteras ljudligt och folk inte visar sitt missnöje, vart ska vi då få till en ändring ifrån?

Jag vet inte ens hur jag ska knyta ihop säcken nu.
Det finns för mycket inom detta ämne att behandla.
Jag minns bara ett samtal på en ö (trots alkohol-halten) med en kompis som blev förvånad över att höra hur jag lever och hur jag dagligen måste anpassa mig.
Där ser man.