Mitt slott i Frankrike verkar dröja

Pengar.
Roten till allt ont.
Eller iaf roten till min ångest kring den 25:e varje månad.
Man har aldrig så mycket kvar som man skulle vilja.
Ändå går man och "unnar sig" lite nya grejer varje månad.
Sånt som man sen kommer på att man inte alls hade råd med.
Ibland undrar man ju hur det står till med prioriteringarna...

Jag behöver:
en biljett till WayOutWest 2012
nya täckbrallor för att kunna utöva min passion

Jag köper:
ett par nya jeans
en ny tröja
ett par nya skor

Ja, jag ser med egna ögon att det mer betraktas som ett lyxproblem.
Kommer ändå inte sluta förbanna mig själv.

När vi ändå är inne på prioriteringar:

Jag behöver:
städa lägenheten
gå ut med soporna

Jag gör istället:
ingenting

eller asså snarare

ställer ut soppåsen på balkongen där den snöar över (ta-daa!)
ligger och "vilar upp mig" framför tv'n

Är jag en slusk nu?
Skulle jag varit kvinna med ett barn skulle jag vara en white-trash-morsa då?

Blommorna står vissna i vasen.
Katten är tovig.
Det fina i kråksången är att mitt dåliga samvete kommer att tvinga mig att ta tag i några av dessa saker imorgon.